Det börjar bli uppenbart att jag behöver någon sorts system för mina matlådor. För säkert femte gången har jag idag glömt lunchen i kylskåpet därhemma och blir tvungen att äta ute. I onödan kokade jag ris sent igårkväll till en överbliven stroganoff och förberedde allt i en trevlig plastlåda.
Ikväll kan jag inte äta den eftersom jag väntar besök och glömmer jag den imorgon är det kört. KÖRT I tell you.
Så är det. Det börjar tjockna till i halsen. Någonstans på gommen, det är svårt att lokalisera med tungan som enda hjälp, har jag en irritation. Jag trodde den försvann igår men idag har den retat mig hela långa dagen.
Detta sammanfaller märkligt nog med att jag köpt ett paket juice. Sammanträffande någon? Skulle inte tro det. C-vitamin ska, enligt ryktet, hjälpa mot förkylningar men på mig har det, vid upprepade tillfällen bör tilläggas, haft motsatt effekt.
Ändå ramlar jag i fällan gång på gång. Juicen ser så lockande ut där inne i köpcentret och slinker ner, både i varukorgen och min hals, utan problem eller eftertanke. Sedan är skadan skedd. Dagen efter vaknar jag oundvikligen med munklåda och halsförtjockning.
På jobbet var det vaccination mot influensa förra veckan. Jag avstod eftersom det är för gamla människor, själv är jag ung och frisk. Men naturligtvis skall jag så drabbas bara några få dagar senare, naturligtvis!
Ett insjunknande är på väg men jag välkomnar det. Jag har mött det förut, åh så många gånger. Jag skrattar åt det vid det här laget, HA!
Det finns bloggar om det mesta. En av de bättre upptäckte jag precis häromdagen, bloggen om onödiga citationstecken.
Den blir efter bara några få inlägg en klassiker. Det är intressant hur människor så kan missuppfatta och överanvända ett enkelt tecken och för ju ganska fort tankarna till skrivihop.nu även om de här bilderna med god marginal överträffar skum tomte.
I övrigt har jag rest till Dalarna för en weekend i ursvensk omgivning. Här är det kallt som vanligt.
Det går att diskutera existensen av en genomgående kvalité i Sugababes samlade alster men det där med hits har de alltid behärskat. Redan i första singeln Overload skönjdes en viss önskan att skilja sig från slentrianmängden av slarvig radiopop. Men ett gigantiskt credd-genomslag fick de nog först med Richard X-samarbetet Freak Like Me.
Det var då ingen mindre än självaste Bobby Gillespie gick ut och hyllade det Gary Numan-samplande underverket. Själva förklarade tjejerna i en Sonic-intervju att det gjorde dem glada, men att de inte hade en aning om vem Bobby Gillespie är. En kommentar som skulle betraktats som Tough Alliance-kaxig om den kommit från ett något mer utstuderat band.
Själv har jag följt dem genom vått och torrt, om än på ett visst säkerhetsavstånd. Freak Like Me:s uppföljare Round Round gillade jag minst lika bra. Efter ett tag släppte de nästa bomb med Hole In The Head.
Push The Button spelade jag så fort jag fick tillfälle för både mer och mindre uppskattande åhörare. Och så sent som i måndags föll jag pladask för deras senaste pärla, About You Now.
Precis som Keisha Buchanan är gruppens enda fasta punkt kommer Sugababes länge till vara den enda garanterade hitleverantören bland allt radioskräp.
Den första praktiklönen brändes direkt. Den brändes på en bas, ett externt ljudkort, en mikrofon med stativ och lite sladdar. Sedan dess har jag pulat, på de små lediga stunder jag haft, för att spela in. Allt är långt ifrån färdigt, det låter inte fantastiskt och är ett work-in-progress. Men för de intresserade kommmer här ett litet smakprov av vad som inom en förhoppningsvis snar framtid kommer att dyka upp på en myspace-sida nära dig. Lite av ett unikt tillfälle ni erbjuds kära läsare.
Spela gärna högt.
PS. Genom att klicka på låttiteln kan du ladda hem låten.
Ja, fler än någonsin flyttar nu till Nyköping en timme söder om Stockholm. Anledningen? Kommunens senaste reklamkampanj. En mer attraktiv annons har sällan setts till. Något bättre sätt att locka potentiella villaköpare har inte skådats tidigare.
Reklamplakaten är uppsatta i tunnelbanan och drar samtliga resenärers blickar till sig som en ny Springsteen-skiva gör rockrecensenters. På bilden står en nöjd människa, en man som är närmare fyrtio. Det är en trovärdig man vars omdöme vi alla litar på. Mannen bor i Nyköping. Budskapet är underförstått och enkelt. Om den här mannen vill bo i Nyköping, då vill du också bo i Nyköping.
Mannen är Mathias Andersson från tv 3:s Lyxfällan.
