söndag, september 16, 2007

Skansen stod stilla

På allsångsscenen stod en beundransvärt anspråkslös Andreas Mattson och en sedvanligt utspökad Niclas Frisk. Tillsammans skulle de ackompanjera Peter Jöback på hans senaste singel Stockholm i natt. En våg av tystnad spred sig över publikhavet när han tog ton.

Många är vi som hört Andreas Mattsons självbetitlade soloalbum och veknat vid hans sköra vördnadsfulla låtsnickeri. Men att ett samarbete med Peter Jöback skulle ge ett så fulländat kärleksbarn som Stockholm i natt överraskar.

Jag har alltid varit svag för Orups Stockholm och kan i sentimentala stunder hålla den som en av Sveriges bästa stadsskildringar. Men textrader som:

Jag ser Strandvägen sträcka sig mätt och nöjd.
Jag ser blåljusen flimra på Söders höjder.
Jag vill bara gråta så vackert är Stockholm i natt.
Jag ser smutsen och mörkret i Gamla stan.
Känner doften av rädsla från Stureplan.
Och jag vill bara gråta så vackert är Stockholm i natt.
tvingar nästan in Orups låt i skamvrån.

Inga kommentarer: