måndag, maj 14, 2007

Den största förloraren



















Av alla de sångerskor som spelat den svikna kvinnan är det ingen som gör det bättre, eller mer övertygande, än Doris Duke. Det är ingen annan som uttrycker sig så rakt, så mörkt och så bra som henne. Som i de inledande stroferna av Ghost Of Myself:

You left, I cried.
You lived, I died.
I made you happy, you made me hurt.
I gave you honey, you gave me dirt.

Men starkast blir det i Feet Start Walking. Doris bestämmer sig för att överraska sin älskling eftersom hon råkar befinna sig i hans kvarter. Men istället får hon den största överraskningen själv:
I just stopped by here to see if you were at home.
I see that you have company, and you're not alone.
It seems that I have made a very big mistake tonight, that's what I've done.
Förstummad och förtvivlad står hon förstenad i dörröppningen. En miljon tankar far genom huvudet, men de är i konflikt med resten av kroppen. I rummet ligger mannen hon älskar med en annan kvinna, och Doris är för chockad för att ens kunna röra sig. Hon försöker övertala sig själv:
So come on, feet start walking.
Mouth stop talking.
Arms let him go.
Can't you see, he don't love you anymore?
Men hon blir stående. Och munnen slutar inte gå. Hon börjar ursäkta sig och Doris pratar nästa vers till sin man och den andra kvinnan.
I'm sorry I've interrupted something, whatever's going on.
But I thought since I was in the neighbourhood I'd stop and see if my man was home.
But it seems you don't need anymore company. It looks as though you've got it made.
Seems like this old girl you once called yours didn't make the grade.
I en sista desperat attack skriker hon ur sig befallningarna till kroppen som vägrar lyda.
So come on feet! (Start walking.)
Shut up mouth! (Stop talking.)
Eyes stop crying.
Heart stop your dying.
Turn around and walk away slow.
Can't you see, he don't love you anymore?

Soul-labeln Kent har gett ut den oumbärliga I'm A Loser.

6 kommentarer:

Texas sa...

Ojdå, du skriver om musik du. Musik och känslor.

Anonym sa...

jag säger ojdå jag med. att du inte skriver mer om musik är beyond me. iofs har du lite gubbig smak, men det har väl de flesta gubbar.

grattis till lägenheten förresten. gärdet är ju bara stockholms baksida, men ändå.

Aron sa...

Tack Linus, jag är rätt nöjd med Gärdet, det är ju inte Solna eller Sollentuna precis, men ändå!

ART IS BUSINESS sa...

BRA! Riktigt bra. Det är ju så där man skriver om musik.

/ Mattias

Eriks Exil sa...

Inte lika djuplodande som fotogåtan kanske men ack så vackert.

Anonym sa...

Mycket vackert Aron. Hatten av för dig. Skulle vilja höra låten.