Beyoncé
Det är nästan lite för stort för att skriva om. Och det var omöjligt att ta någon bild som gjorde evenemanget rättvisa därifrån jag satt. Men bara några sekunder efter att hon äntrat scenen ur röken från golvet var vi lika upphetsade som 11-åringarna med lysrör runtomkring oss. Jag ska inte ens försöka klä det i ord så jag nöjer mig med att säga att det var något extraordinärt vi fick uppleva ikväll. Om Sahara-kvällen var en hitkavalkad (tack Erik) så var detta en fullkomlig orgie i listettor. Men det spelade egentligen ingen roll när ackompanjemanget var så fantastiskt.
Favoriterna: Crazy in Love, Independent Women Pt 1, Say My Name, en snopet avkortad Check On It och avslutande Irreplaceable.
Så här lycklig syns Texas sällan. Så ta vara på det.
6 kommentarer:
Du var lite långsam, men jag ids inte klaga en kväll som denna.
Beyoncé, Beyoncé, Beyoncé, Beyoncé...
Jag är yr.
Yr och tom.
Fattar inte varför jag ska leva längre.
Jaha, då var jag tillbaka i normalt läge igen.
Ska tänka mer:
Beyoncé, Beyoncé, Beyoncé, Beyoncé...
jag ser för övrigt ut som en fet liten dvärg. märkligt. för det är jag inte. eller?!
Men shit vad fint det var. Nästa gång jag klagar på nåt kan du påmina mig om det här så ska jag försöka vara tyst. För OMG BEYONCÉ!
Nej, du är ingen dvärg Texas.
Det var grymt fint ja. Imorse när jag vaknade trodde jag först att jag hade drömt ihop allt. Men det var på riktigt!
Det var sjukt mycket på riktigt. Det var BEYONCÉ!!!
Och jag och Benne bara skakar på huvudet. Huvudena?
Skicka en kommentar